Ångest..

Nu är David påväg till Arlanda för en weekend i Paris med jobbet.
Vilket betyder ännu mer ångest för mig.
Dylan är fortfarande dålig.
Men tror inte att de är magsjuka.
Ingen annan har ju blivit dålig.
Han spydde sista gången på tisdag kvällen vid 21.
Sen både åt och drack han under gårdagen.¨
Vi 23 spydde han igen.
Sen va han hur glad som helst och vi busa.
Eftersom David skulle åka vi 4 så fick Dylan ligga på soffan tills han åkte.
När han kom in med honom och hade åkt kräktes han igen 2 ggr.
Nu ligger han och tittar på Nicke Nyfiken efter badet och är hur glad som helst?
Kl är 5:10 jag har sovit ca 4 tim på 2 dygn.
Kl 10 idag ska jag på spirometri och
kl 11 ska jag träffa läkaren för att få en vidare remiss till en psykolog och ev förlängd sjukskrivning.
Det som är jobbigast just nu och gör att ångesten är värre,
beror nog på att David åker bort och att han inte finns i närheten när jag behöver.
För att inte kunna ta hand om Dylan fullt ut eftersom jag har Mazon som kräver lika mycket som Dylan. Att hela tiden ha de här trycket över brösten, klumpen i magen. Usch de är hemskt.