En tung dag.

Idag är en sån där jobbig ångest dag.
Va vaken till efter 4 inatt.
Vaknade vi 6 igen då ville Mazon ha mat.
Sen va det bara att springa ut med Esther.
Har ju en fantastiskt syster och svåger som hjälpt mig med att
lämna Bobby på morgonen.
Men kunde ändå inte somna om riktigt.
Låg och halvslumra fram till att Davids kollega ringer och undrar vart han va.
Han låg fortfarande och sov.
Med 40 graders feber.
Så fick glatt klä på mig en gång till och springa ner med hans bilnyckel.
La mig igen för att slumra lite men Dylan va ju vaken så hade svårt att slappna av.
Kl 9:45 så känner jag att de är blött breve mig då har Dylan kissat igenom.
Så då va de bara att få upp alla och ner med allt i tvättstugan.
Taz hjälpte mig ner i tvättstugan och passa även på att tvätta deras kläder.
Försökt att dammsuga och städa undan lite men de tar hela tiden emot.
Orken finns inte.
Känns som om någon har limmat fast mig i golvet och står och hoppar på min bröstkorg.
Har svårt att andas och tårarna är helatiden påväg.
Att ständigt känna sig värdelös för att man inte orkar.
Det är hemskt.
Att inte orka vara en bra mamma.
För att man inte har krafter till de.
Tack och lov har jag en fantastisk familj och kontaktnät som hjälper mig genom
det här jobbiga.

Nu ska jag försöka ta mig till soffan och bädda ner mig och slå på nån dålig serie.